Ore socken

 

Folkmusiken i Ore

Den äldsta musiken i Ore, och i hela Sverige, är musiken som uppkom vid fäbodarna, där den även var nödvändig för arbetet. Vallåten är vår ursprungligaste musik och mycket svår att spela efter noter. Den skall helst improviseras, spelas efter stundens ingivelse. Kulning och låtar spelade på horn och lur användes för att skicka meddelanden till varandra eller för att kalla till sig djuren. Kulning är den mänskliga rösten i högt, spänt läge. Det måste alla vallkullor kunna. Horn kunde vara ko- eller bockhorn med tre eller fyra fingerhål. Horn utan fingerhål kallades tjuthorn och med detta skrämde man bort björn och varg. Lurarna var gjorda av granhalvor omlindade av näver. Med dessa sände man signaler och skrämde vilda djur. Lissmats Anna Ersson från Dalbyn var den mest kända hornblåserskan i Ore.

Folklig sång var mycket vanlig, mest visor, ramsor, polskor med text, skillingtryck m m.

Med väckelserörelsen kom nya instrument som gitarr och cittra. Sedan kom också fiolen. Man spelade polskor, "boggdanser" (långdanser) och senare vals och schottis till dans och fest och gånglåtar när man var ute på marsch. Man spelade också för att underlätta arbetet. Dragspelet började komma i slutet av 1800-talet.

Orelåtarna har sin egen dialekt, likväl som språket. Orelåtar är ofta av sextondelstyp och påminner om Hälsingelåtar, men Orelåtarna är ofta tyngre och svårmodigare och man kan ofta känna att de har tagit intryck av naturen: höga berg, djupa skogar, stora vidder, sjöar och forsande vatten.

Den mest legendariske fiolspelmannen var Timas Hans Hansson, född i Dalbyn 1846, död 1916 på ålderdomshemmet Strand. Vid 15 års ålder snickrade han ihop sin första fiol. Han vann första pris på den allra första spelmansstämman i Gesunda 1906. Han hade en mycket ledig och säker stråkföring och använde kvartstoner. Han lät ofta en lös sträng klinga med i samma ton, särskilt e och a men även d. De vanligaste tonarterna var d-moll, a-moll, d-dur och g-dur. Timas Hans var ofta ute på långa vandringar och försörjde sig på skomakeri, grovarbete, sågverksarbete m m. Tidvis var han i Hälsingland, Medelpad, Gästrikland, Uppland och södra Dalarna. Han kom i kontakt med många spelmän från olika trakter och repertoaren utökades. Hans läromästare var spelmannen Hans Dalfors.

Soldaten och storspelmannen Hans Dalfors i Dalbyn föddes 1818 och dog 1900. Han var den spelman som mest påverkade Oremusiken. Dalfors spelade i höga lägen, "applikadur", tog gärna oktavgrepp och "zittrade" på tonerna, dvs använde vibrato. Till varje bröllop gjorde han en ny brudpolska. Han påstods ha övernaturliga krafter. En spelman som betydde mycket för Dalfors var Blinda Palm från Svärdsjö, också soldat. De hade träffats på Rommehed. Dalfors hade även låtar efter sin farfar.

En annan storspelman, vandringsmannen Djäken Anders Andersson, "Pisten", född i Sörboda 1834, påstods kunna förtrolla folk med sin musik.

Timas Hans hade en bror som också var spelman. Han hette Anders Hansson Diamant och hade ett något vekare sätt att spela än Hans. Han var inte lika känd som brodern men mycket uppskattad i Ore. Diamant föddes 1849 och dog 1927. Han beskrivs som "en liten tomtegubbe med röda kinder, yvig grå rättarkrans och lysande vänliga ögon."

Bland andra välkända spelmän i Oretrakten kan nämnas Stor-Mats, kallad "Skifva" från Östansjö. Han var betydligt äldre än Dalfors. "Stor-Erkes Mickel" från Östansjö och "Trafvarn" var ungefär jämnåriga med Dalfors. Knuter-Jon var en spelman under 1700-talet.

En spelman som många äldre fortfarande minns är Adrian Dahlberg i Näset, född 1875. Vidare kan nämnas Hallin i Näset, Erik Sevelin från Dalfors, Erik Nilsson från Håven och många fler.

Det har även funnits fiolbyggare i Ore, Eriksson i Furudal och Arv Erik Eriksson i Arvet.

1948 bildades Ore spelmanslag. Det bestod av Anton Rosén, Kalle Sevelin, bröderna Axel, Gustaf och Anders Hilmers, Edvin Näsfeldt och Erik Rönnblom. Senare började Gunnar Knuter och Axel Larsson samt Konrad Lindström och dragspelaren Ulf Sahlin. Spelmanslaget dog ut på 1990-talet.

En dragspelsklubb bildades 1974 och har fortfarande många medlemmar, bl a Gunnar Knuter och Ulf Sahlin från f d spelmanslaget. Dragspelsklubben består mest av dragspel, även durspel samt gitarr och fioler. Den har 11 medlemmar. Kontaktperson: Sven-Olof Wahlström, tfn 0248-404 22.

1996 ombildades Ore kyrkokör. Den heter numera Orekören och har ca 15 medlemmar.

Uppdaterad 2004-10-21
Produced by Oregruppen
Box 46, S-790 70 Furudal
oregruppen@ore.w.se